Bilaga 1. Uppgifter om gårdens produktionskostnader grund för säljbesluten

Produktionskostnaderna för spannmål består av rörliga kostnader, såsom utsädes-, gödsel- växtskydds- och bränslekostnader, arbetskostnader samt fasta kostnader, dvs. kostnader för maskiner, byggnader och åkerjord, samt allmänna kostnader. Då vi har räknat ut odlingens produktionskostnad har vi en god grund för våra säljbeslut, dvs. när det lönar sig att sälja, hur stora partier som säljs och till vilket pris. Med hjälp av en produktionskostnadskalkyl kan vi räkna ut de största kostnadsposterna och se vilka faktorer som påverkar resultatet mest. Det hjälper oss också att fundera ut man ska satsa på, och var det lönar sig att spara. En konkurrenskraftig produktion förutsätter att du har ett gott grepp om gårdens produktionskostnader. Om så inte är fallet är det orealistiskt att förvänta sig att alltid få ut ett pris från marknaden som skulle täcka alla produktionskostnader.

Produktionskostnaden lägger utgångsnivån för det priskrav vi har för skörden, och det underlättar att bestämma, när vi vill sälja spannmålen eller oljeväxterna. Det gör man genom att jämföra de varierande prisprognoserna jämförs med sin egen beräknade kravnivå. Då man planerarförsäljningstidpunkten bör man framför allt sikta på att bemästra prisriskerna genom att dela upp försäljningen av spannmål i flera partier som säljs vid t.ex. tre olika tidpunkter. Målet kan inte vara att få ut det bästa möjliga priset för hela skörden, utan att fixera priset vid en sådan nivå, som odlaren är nöjd med och som täcker kostnaderna. Om hundra procent av spannmålen inte ännu är prissatt (såld), bär odlaren hundra procent av den risk som beror på prisfluktuationerna. Främst handlar det om hur stor risk du är villig att ta, hur stor av del den kommande skörden du är beredd att spekulera med, och hur stor del av skörden du vill skydda mot prisfluktuationer.

Det är viktigare att minimera risken än att maximera vinsten.

Citat: Handbook of futures and options, CBOT (fritt översatt)

Marknadsårets bästa prisnivå vet du först i efterhand. Ingen kan med säkerhet säga, hurdant marknadspriset kommer att vara om några veckor eller månader. Då kan kunskapen om, att en viss prisnivå räcker för att täcka odlingskostnaderna, hjälpa dig att bestämma när det är dags att börja sälja.

Viktigt att veta kostnaderna på gårdsnivå

Försäljningspriset måste vara minst så högt att det täcker spannmåls- eller oljeväxtproduktionens rörliga kostnader, såsom arbetskostnaderna och kostnaderna för gödsling och växtskydd. De rörliga kostnadernas andel av odlingskostnaderna motsvarar omkring en fjärdedel av de faktiska sammanlagda kostnaderna.  För att det ska finnas förutsättningar för en lönsam odling också i fortsättningen, ska i kostnaderna därför också ingå krav på ersättning för det kapital som är bundet i produktionen. 

Det kapital som är bundet i produktionen, i synnerhet i maskiner, är den största enskilda kostnadsposten, och motsvarar, vid sidan av kostnaderna för åkerjorden, omkring en femtedel av de sammanlagda produktionskostnaderna för spannmål. För det kapital som är bundet i produktionen borde vi få en duglig ränta. Därför ingår ränte-, avskrivnings- och underhållskostnaderna för maskiner och åkerjord i produktionskostnadskalkylerna för spannmål.

Den sammanlagda produktionskostnaden för spannmål varierar kraftigt mellan olika gårdar. Enligt ProAgrias kalkyler kan kostnaderna variera mellan 220 och 450 euro per ton. Därför är det viktigt att var och en räknar fram produktionskostnaderna för sin egen gård.

De stora skillnaderna mellan gårdarnas kostnader beror främst på skördens storlek och på maskinkostnaderna. Om vi kan fördela kostnaderna på en möjligast stor skörd, minskar kostnaderna per enhet (€/ton) betydligt. Det förutsätter att produktionsinsatserna satsats med hänsyn till skiftets avkastningsförmåga, och i rätt proportion till den skörd man eftersträvar och förväntar sig.

Vi får fram nettoproduktionskostnaderna för en gröda genom att från totalkostnaderna subtrahera de stöd som betalats för grödan. Denna skillnad, dividerad med skördens mängd, kan betraktas som minimimålsättningen för grödans pris (€/ton) vid försäljningen.

Uppgifter om produktionskostnaderna är till nytta också vid övrig utveckling av odlingen

En grov uppskattning av odlingskostnaderna redan i samband med odlingsplaneringen är ett viktigt hjälpmedel också för att ställa målsättningar för skörden. Genom att räkna ut de egna produktionskostnaderna kan vi lättare bedöma, hur stor skörd eller avkastning vi kan få per hektar. Uppgifterna behövs också för att bibehålla en lönsam odling. Särskilt kritiskt bör man se på de skiften, där skörden de flesta åren blir under den målsatta nivån, och å andra sidan också se på de kostnadsfaktorer som klart överskrider genomsnittsnivån. Dessutom är det av central betydelse att gå in för att handla vid rätt tid så, att man säkerställer skördens kvantitet och kvalitet och minskar uppkomsten av onödiga tilläggskostnader.

Det är också viktigt att dimensionera investeringarna rätt och att kritiskt granska åkerns arrende eller inköpspris, och att använda sig av entreprenad eller samarbete mellan gårdar för att minska de fasta kostnaderna. En för stor maskinkapacitet i förhållande till odlingsarealen försvagar lönsamheten betydligt, om maskinerna inte förutom för odling på den egna gården också kan användas till annat, som t.ex. för entreprenad.  Rätt dimensionering av maskinkapaciteten är en av de viktigaste faktorerna för att få ett lönsamt resultat av växtodlingen.