9. Derivatavtal som prissäkringsinstrument

Den globala spannmålsmarknaden har blivit allt känsligare för variationer i utbudet, bland annat på grund av den stadigt ökande efterfrågan och extrema väderfenomen. I och med avregleringen av marknaden har handeln på varubörsen i särskilt Paris men också i London ökat kraftigt de senaste decennierna. Samtidigt har börsen fått ökad betydelse som instrument för prissäkringen av spannmål och oljeväxter.

Derivathandelns instrument är bl.a. futurer, optioner och spread. På NYSE Euronext i Paris (tidigare MATIF) går handeln till största delen med futurer. På Chicago-börsen används förutom optioner också mera optionsavtal och spread-avtal. Spread är skillnaden mellan futurerna för olika månader. Till exempel majsfuturen för mars 2019 – majsfuturen för maj 2019 på Chicagobörsen.

Värdens ledande varubörs för prisnoteringen av jordbruksprodukter är CME i Chicago (www.cmegroup.com), som började handla med spannmålsfuturer redan i mitten av 1800-talet. I Nordamerika används börspriserna allmänt som grund för spannmålshandelsavtal på marknaden.  Där är det en naturlig del av spannmålskedjans verksamhet att skydda sig mot prisrisker med hjälp av börsens futurer och optioner.

I Europa har antalet börsnoterade jordbruksprodukter och deras användning ökat år från år. På Paris-börsen NYSE Euronext (tidigare Matif) är handeln med kvarnvete- och rapsfuturer redan tillräckligt omfattande för att ge tillförlitliga prisnoteringar för prissäkring.