7. Odling av ekologiskt maltkorn
Ekologisk odling av kornsorter som är lämpliga till maltkorn har blivit vanligare i Finland de senaste åren. På ekospannmålsgårdarna konkurrerar kornet med brödsäden om den bästa placeringen i växtföljden. Vid ekologisk odling är kornet den mest kräsna spannmålen eftersom den har snabb tillväxtrytm och tar upp näringsämnen under en kort tid på försommaren. Vid odling av ekologiskt maltkorn är den största utmaningen att sörja för näringshushållningen enligt tillväxtrytmen. Odling av ekologiskt maltkorn lämpar sig endast på gårdens bästa skiften. I ekologisk odling är kvalitetsmålsättningarna för maltkornet samma som när man odlar konventionellt. De första ekologiska ölen av inhemsk ekologisk malt har nyligen kommit ut på marknaden.
I ekologisk odling måste man satsa på utsädets kvalitet. Med friskt och livskraftigt utsäde får man ett jämnt och konkurrenskraftigt växtbestånd. För maltkorn lönar det sig att använda certifierat utsäde alltid när det är möjligt. Det lönar sig att beta utsädet mot svampsjukdomar med biologiska bekämpningsmedel som är tillåtna i ekoodling. I sortvalet betonas sjukdomsresistensen och proteinhalten. Det tredje valkriteriet är tidighet.
Varma och luftiga mineraljordar med god struktur lämpar sig bäst för maltkorn. Vid ekologisk odling betonas en bra vattenhushållning i marken. Vatten är oftast den största begränsande faktorn för tillväxten och därför skall man utöver skiftesvalet beakta växtens vattenbehov vid bearbetningen. Vattenbrist sänker skördenivån och höjer proteinhalten.
Beroende på jordarten måste man välja en bearbetningsmetod som antingen värmer jorden eller bevarar fukten. Fukten som finns i jorden på våren bevaras med hjälp av sladdharvning och sådden utförs direkt när marken värmts upp. På fuktiga jordar som lämpar sig för vårplöjning förbättras jordens värmehushållning och därmed tillgång till näringsämnen och konkurrenskraft mot ogräs när man lämnar plöjningen till våren. Jorden skall plöjas så tidigt som möjligt och därefter bearbetas och sås direkt när förhållandena tillåter det.
Korn har dålig förmåga att utnyttja organiskt kväve från gödsel. Vid odling av maltkorn kan man utnyttja bearbetningsmetoder som främjar snabbare mineralisering av åkerjordens kvävetillgångar på försommaren. Med hjälp av jordbearbetning kan man förbättra markens värmehushållning och biologiska aktivitet så att näringsämnena snabbare fås i rörelse. Bearbetningen av förfruktens växtrester har betydelse för kornskördens kvalitet och mängd. Kornskörden ökar om man föregående sommar bryter upp vall genom kultivering efter den första skörden och därefter låter åkern ligga i träda i en månad för att bekämpa ogräs. Bearbetning försnabbar växtresternas förmultning varvid näringsämnena frigörs snabbare. Fånggröda som sås på hösten förhindrar utlakning av frigjorda näringsämnen. Alla odlingsåtgärder skall rikta in sig på att man på försommaren det år som kornet sås uppnår gynnsamma förhållanden så att näringsämnen friges.
Användning av organisk gödsel är problematisk pga. att kvävet frigörs långsamt. Om möjligt lönar det sig att planera och förbereda näringshushållningen för maltkornsskiften under föregående år och det året man sår koncentrera sig på kvävehanteringen. Till kvävegödsel lämpar sig utspädd urin bäst. Med flytgödsel eller köttbenmjöl som spridits ut före sådden kan man också utföra kvävegödslingen. Det lönar sig att hålla kvävemängderna på en rimlig nivå eftersom en del av kvävet blir tillgängligt för växterna först på hösten. Luftning av flytgödsel förbättrar näringsämnenas användbarhet. Om man inte myllar ner köttbenmjöl i marken i samband med sådden lönar det sig att sprida ut och bearbeta det i marken så tidigt som möjligt före sådd. Då sätter effekten in direkt när kornet har börjat gro.
En bra skörd är det säkraste sättet att hålla kornets proteinhalt i styr.
