6.5.2 Torkning, förrensning och sortering

Torkning av maltkorn

Efter tröskningen skall ett fuktigt spannmålsparti torkas så snabbt som möjligt för att bevara de värdefulla mältningsegenskaperna. Om temperaturen i spannmålen har stigit vittnar det om påbörjad mikrobverksamhet. Mikroberna förökar sig kraftigt och spannmålen börjar mögla snabbt. Mellanlagring som räcker längre än ett dygn är skadligt redan om fulthalten överskrider 25 % vid tröskningen.

Vid torkningen kan man i praktiken påverka kornpartiets kvalitet med torkningstemperaturen och förrensning. Alltför hög temperatur på torkluften kan förstöra maltkornets grobarhet liksom också alltför hårdhänt tröskning. Å andra sidan beror torkeffekten i avgörande grad på torkluftens temperatur; ju högre temperatur, desto snabbare torkning. Genom att använda så hög temperatur på torkluften som möjligt kan man i praktiken uppnå ett effekttillägg på 10–20 % dvs. torkningstiden för kornpartiet blir 1-2 timmar kortare.

Vid försök med torkluftens temperatur har man erhållit följande resultat: kornkärnor med ca 20 % fukthalt tål torkluft på 65 °C flera timmar utan att grobarheten försämras, vid 70-80 °C uppstår det grobarhetsskador på några minuter, och vid en temperatur på 85 °C på några sekunder. Försöken är utförda i en planbottentork där kärnorna på undre sidan hela tiden är utsatta för het tilluft.

I satstorkar där luftbalkarna för den heta tilluften och kalla frånluften alternerar är spannmålen endast en kort tid utsatt för den allra hetaste tilluften. Lufttemperaturen kan därför vara högre än i en planbottentork. Man skall ändå observera att spannmålens benägenhet för skador ökar mycket snabbt när temperaturen på torkluften överstiger 70 °C. Temperaturen på luften i satstorkar torde därför kunna höjas med högst 5 °C från ovan nämnda värden utan att riskera grobarheten.

På så sätt gäller den gamla regeln att med tanke på grobarheten är en trygg temperatur på torkluften ’90 °C minus spannmålens fukthalt’ mycket bra. Regeln tillåter en temperatur på minst 70 °C för torkluften i de flesta fall. Lägre temperatur förbättrar inte partiets kvalitet utan förlänger torkningstiden och ökar torkningskostnaderna i onödan.

I satstorkar kan man tryggt använda en lufttemperatur på 70–80 °C för utsäde och maltsäd. I sidkanaltorkar är motsvarande temperatur 10 °C lägre. Torkarna är ändå individuella vilket betyder att när man strävar efter den optimala effekten lönar det sig att testa den egna torkens egenskaper genom egna försök, helst med mindre värdefulla spannmålspartier.

En kärna är rätt liten jämfört t.ex. med torkens varmluftbalk. Om spannmålen cirkulerar mycket långsamt i torken kan en kärna vara flera minuter i kontakt med balken för tilluft. Då hettas kärnan upp och grobarheten kan försämras. För att undvika det skall man justera cirkulationshastigheten så att den är tillräckligt snabb; lämplig hastighet är ungefär ett varv per timme. Snabb cirkulation förhindrar att kärnorna hettas upp alltför mycket och samtidig säkrar man att torkningen av hela partiet sätter igång på ett jämnt sätt.

I praktiken är det lätt att bestämma cirkulationshastigheten för spannmålen med hjälp av en så, klocka och våg. Spannmålen får rinna från elevatorn ner i sån under en bestämd tid. Om man låter spannmålen rinna ner i sån t.ex. 5 sekunder, skall vägningsresultatet multipliceras med talet 720 (3600/5) så att man får reda på mängden spannmål som cirkulerar på en timme. Slutresultatet jämförs med den totala spannmålsmängden som finns i torken. Ett enklare sätt att bestämma cirkulationshastigheten är att tömma torken via inmatningsanläggningen och mäta tiden som går åt till det. När man justerar cirkulationshastigheten för ett torkningsparti skall man observera att hastigheten ökar när spannmålen torkar.

Förrensning och sortering 

För att uppnå en bra sorteringsgrad lönar det sig att hålla förrensaren på hög effekt under hela torkningstiden. Handelsduglig vara hamnar knappast till förrensaren trots att det skulle skramla litet i rensaren. Gårdar som vill säkra att de kan leverera malt också under dåliga odlingsår utrustar sig för att kunna storlekssortera sitt maltkorn. För sortering av maltkorn lämpar sig t.ex. relativt förmånliga trumsorterare bra. Om sorteringen ger täckning för kostnaderna och lön för arbetet beror på partiets kvalitet, prisskillnaden mellan malt- och foderkorn samt storleken på kvalitetstillägget som baserar sig på sorteringsgraden.