6.5 Skörd och torkning

När man tröskar och torkar maltkorn skall man försäkra sig om att maltkornskvaliteten bevaras. Vid tröskningen skall man t.ex. se till att kärnorna inte skadas. Om kärnan skadas försämras groningen och det förorsakar problem i mältningsprocessen. Om maltkornet har bildat liggsäd eller mognat ojämnt skall tröskningen utföras omsorgsfullt; det lönar sig inte att tröska samtidigt och slå ihop skördar av stående och liggande bestånd eftersom maltkvaliteten försämras. Torkningen är för sin del viktig att påbörja genast efter tröskningen. Det är också viktigt att vara försiktig med torkningstemperaturen så att grobarheten inte försämras.

Efter tröskningen skall ett fuktigt spannmålsparti torkas så snabbt som möjligt för att bevara de värdefulla mältningsegenskaperna. Vid torkningen kan man i praktiken påverka kornpartiets kvalitet med torkningstemperaturen och förrensning. Alltför hög temperatur på torkluften kan förstöra maltkornets grobarhet liksom också alltför hårdhänt tröskning. Å andra sidan beror torkeffekten i avgörande grad på torkluftens temperatur; ju högre temperatur, desto snabbare torkning. På så sätt gäller den gamla regeln att med tanke på grobarheten är en trygg temperatur på torkluften ’90 °C minus spannmålens fukthalt’ mycket bra. Regeln tillåter en temperatur på minst 70 °C för torkluften i de flesta fall. Lägre temperatur förbättrar inte partiets kvalitet utan förlänger torkningstiden och ökar torkningskostnaderna i onödan.

Lagring av maltkorn

Det är viktigt att bevara maltkornets goda kvalitet också under lagringen. Lagerutrymmena skall därför vara lämpliga för ändamålet. Man skall förhindra att spannmålen blir fuktig under lagringen. Skadegörare och fåglar får inte heller komma åt att smutsa ner med sin avföring. Maltkorn som hanteras på rätt sätt bevarar sin grobarhet flera år om lagringsfukthalten är tillräcklig låg och lagringsförhållandena ändamålsenliga.

Efter skörden är maltkornet ofta i ett vilotillstånd som upphör under lagringen. Hur snabbt vilotillståndet upphör beror på sort samt lagringsfukthalt och -temperatur. Vilotillståndet kan också upphöra vid betydligt varierande tidpunkter i olika delar av silon. Kornet skall lagras tillräckligt länge så att också kärnorna i silons kyligaste delar har uppnått beredskap att gro. En grundförutsättning för att stärkelsen i malten skall spjälkas upp jämnt är att alla kärnor gror samtidigt.

Det är vikigt att ha kontroll över temperaturen vid torkning och lagring av maltkorn. Temperaturen påverkar hur vilotillståndet utvecklas under växtperioden, men också hur snabbt det upphör under torkningen och lagringen efter skörden. Om spannmålstemperaturen stiger i samband med torkningen upphör vilotillståndet snabbare men man skall akta sig för alltför höga temperaturer eftersom kornets grobarhet snabbt försämras när spannmålstemperaturen överstiger 40 °C.

Omsorgsfull torkning av maltkorn minskar också risken för att mögeltoxiner bildas. När maltkornet torkas omedelbart efter tröskning till en fukthalt under 13 % bildas det inte mögeltoxiner. Ifall spannmålen lagras vid hög fukthalt (>15 %) och temperaturen på spannmålen är 15 C° eller mera, förökar sig lagringsmögel och de kan producera mögeltoxiner. I finländska förhållanden leder låg lagringstemperatur till sämre tillväxtmöjligheter för mögel. Ökad relativ luftfuktighet på hösten förorsakar inte problem om man låter bli att blåsa luft genom spannmålen. Spannmålen bli bara litet fuktig på ytan och kylan förhindrar mögeltillväxten. Ytfukten avdunstar på våren före vädret blir varmare. Man skall ändå hindra bildning av eventuellt kondensvatten och att kornet ställvis blir fuktigt pga. det. Temperaturskillnaden som bildas i silon (bild) inverkar också på hur fukten överförs, spannmålen torkar i de varmaste delarna och blir på motsvarande sätt fuktig i de kallare delarna av silon. I stora silon kan fuktskillnaden vara t.o.m. 2 procentenheter. För att undvika att spannmålen ställvis blir fuktigt är det viktigt att spannmålen torkas till en fukthalt under 13 %.

Variering av spannmålens temperatur i en hörnsilo (bild: Hannu Mikkola)