6.2 Bearbetning och teknik för sådd

Växtföljd och val av skifte

De lämpligaste förfrukterna för maltkorn är havre och oljeväxter. Eftersom det är väsentligt att ha kontroll över kvävegödslingen vid odling av maltkorn, lönar det sig inte att odla maltkorn efter gröngödslingsvall eller kvävefixerande växter. Korn rekommenderas inte som förfrukt till maltkorn.
Maltkorn passar bäst på mineraljordar (ler- och mojordar) med bra struktur, vattenhushållning och pH-värde. På mullrika och organogena jordar finns det risk för att kväve frigörs okontrollerat varvid proteinhalten i skörden kan öka alltför mycket. Av samma orsak lämpar sig inte skiften på vilka man använder stallgödsel för maltkornsodling. Under torra vårar kan skiften som lätt utsätts för torka vara problematiska.

Tröskningen av maltkorn infaller vanligtvis före vårvetets tröskning och efter maltkornet hinner man ofta så höstsäd. Nuförtiden har visserligen de maltkorn som mognar allra senast så gott som samma växttid som de tidiga vårvetesorterna.

Teknik och tidpunkt för sådd

Plöjning, sladdharvning och harvning ger en bra grund för sådd av maltkorn och minskar sjukdomstrycket samt ogräsproblemen. Fördelen med reducerad bearbetning och direktsådd är mindre avdunstning av fukt på våren samt lägre bearbetningskostnader. Med alla såtekniker kan man ändå uppnå ett lyckat resultat i maltkornsodlingen.

Sådjupet för maltkorn är högst 6 cm. I torra förhållanden och på lerjordar sår man djupare än vid bra fuktförhållanden. Om man av tvingande skäl måste använda utsäde med små kärnor skall man minska sådjupet i proportion till kärnornas storlek. Sådjupet får högst uppgå till fyra gånger kärnornas längd. Målet är en jämn broddskjutning eftersom det annars är svårt att uppnå en skörd med jämn kärnstorlek och proteinhalt. Sent och dåligt utvecklade kärnor från sido- och grönskott är ofta mindre och har högre proteinhalt jämfört med huvudskörden och kan därför försämra kvaliteten. Sådd av maltkorn i våt och/eller kall jord är en större risk än t.ex. sådd av vete under motsvarande förhållanden. Korn tar också lättare än vete skada av alltför mycket vatten efter sådd och broddskjutning.

Såtäthet

Med certifierat utsäde säkrar man jämn broddskjutning, snabb tidig utveckling och ett livskraftigt växtbestånd. Om man använder eget utsäde skall man se till att utsädet iståndsätts omsorgsfullt, betas och kvalitetsanalyseras.

Lämplig såtäthet för maltkorn på mineral- och lerjordar med bra groningsförhållanden är 500 groende kärnor per kvadratmeter. Såtätheten för maltkorn på jordarter med sämre groningsförhållanden (jordarter som lätt utsätts för torka på våren och sådana som är känsliga för skorpbildning) är 550–600 groende kärnor per kvadratmeter. Större såtäthet kan också vara motiverat när sådden försenas betydligt från den normala tidpunkten. Man kan också beakta såningsteknikens inverkan genom att öka såtätheten återhållsamt vid direktsådd.

Utsädesmängd (kg/ha) = Såtäthet (st/m2) x 1000-kornsvikt (g) / Grobarhet (%)

I praktiken varierar utsädesmängden för tvåradiga sorter mellan 220–330 kg/ha.