5. Lönsamhet

MALTKORNSODLINGENS LÖNSAMHET

Lönsamheten i maltkornsodling påverkas mest av den uppnådda skörden, priset man fått för skörden och odlingskostnaderna. Det ekonomiska resultatet inom maltkornsodling har i ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper de senaste fem åren varit bland de bästa av vårspannmålen, tillsammans med vårvete (Figur 1). Under tidsperioden ifråga har lönsamheten för maltkorn varit drygt 120 euro bättre per hektar än för foderkorn när man mäter med nyckeltalet Täckningsbidrag A. Åren 2002-2012 har maltkornsskörden i genomsnitt varit 3 980 kg/ha vilket är ungefär 240 kg mera än skördarna av foderkorn

Figur 1. Det ekonomiska resultatet för maltkorn (grå stapel) har de senaste fem åren varit bland de bästa av all vårspannmål (täckningsbidrag A, €/tn).  Materialet består av resultat från ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper omfattande ca 800-2500 ha och 200-300 gårdar årligen. Täckningsbidrag A fås när de rörliga kostnaderna, såsom utsädes-, gödslings- och växtskyddsutgifter, subtraheras från odlingens skördeintäkter och stöd. Källa: ProAgria Skiftesdatabank 2014. Maltkorn=grå stapel, foderkorn=svart, vårvete=grön,  havre= brun, vårrybs=orange

Priset som man fått för skörden har under de senaste åren börjat inverka betydligt på den slutliga lönsamheten. Det realiserade odlarpriset för maltkorn åren 2010-2012 har varit 24 euro/ton högre än för foderkorn, och de hektarvisa skördeintäkterna därför på motsvarande sätt nästan 200 euro/ha högre än för foderkorn.

Kostnaderna för odling av maltkorn är på samma nivå som för odling av foderkorn och havre och pga. återhållsammare kvävegödsling betydligt mindre än för vårvete (Figur 2). De högre gödslingskostnaderna för maltkorn, jämfört med foderkorn och havre, beror i huvudsak på användning av köpta gödselmedel eftersom användning av stallgödsel är mera allmänt vid odling av foderspannmål. Kostnaderna för växtskyddet vid maltkornsodling är på samma nivå som för foderkorn, trots att t.ex. sjukdomsbekämpning på maltkorn är mera allmän än på foderkorn. Kostnaderna för växtskyddet påverkas ändå mycket av vilka medel man väljer och anskaffningstidpunkten för preparaten. De övriga rörliga kostnaderna, i huvudsak bränsle och smörjmedel, är av all vårspannmål lägst vid odling av maltkorn.

Figur 2. Rörliga kostnader 2012 (€/tn). Kostnaderna för odling av maltkorn är på samma nivå som för foderkorn och havre men betydligt lägre än kostnaderna för vårvete. Materialet består av resultat från ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper omfattande ca 800-2500 ha och 200-300 gårdar årligen. Källa: ProAgria Skiftesdatabank 2014.  Brun stapel=sådden, grön=gödsling, orange=växtskydd, grå=andra.

Hur gårdarna lyckas med odlingen varierar mycket. De bästa gårdarna får i och med planmässig odling 700-1000 kilogram större hektarskördar än genomsnittet. Försäljningstidpunkten för skörden och det därtill hörande marknadskunnandet har också fått större betydelse. T.ex. år 2012 fick gårdarna med den bästa lönsamheten ungefär 20 euro/ton mera för maltkorn än de sämsta gårdarna.

År 2012 var odlingskostnaderna på de bästa gårdarna i genomsnitt 40 euro lägre per hektar och de totala kostnaderna sammanlagt t.o.m. 125 euro lägre per hektar än på de sämsta gårdarna. De stora kostnadsskillnaderna berodde i huvudsak på gödslingskostnaderna och kapitalkostnaderna för maskinerna. Tidpunkten för gödselinköpen och valet av gödselmedel har de senaste åren haft stor inverkan på den slutliga gödselkostnaden. Om maskinkapitalet är rätt dimensionerat i förhållande till produktionen och man samtidigt har kunnat utnyttja möjligheten till gårdssamarbete, gemensam anskaffning eller entreprenad på rätt sätt, kan man hålla maskinkostnaderna i styr. De bästa gårdarna har med lägre kostnader uppnått en 1790 kilogram högre hektarskörd och 590 euro per hektar bättre ekonomiskt resultat vid maltkornsodling än de sämsta gårdarna.

Texten och figurer uppdaterat 5.5.2014