9. Odling av ekologisk rybs

Reijo Käki, ProAgria Kymmenedalen

I det här avsnittet behandlas de väsentligaste faktorerna som hör samman med ekologisk odling.  I ekologisk odling odlas vårrybs som förfrukt till åkervall och kan odlas som ”skyddssäd” för vallen.

Odling av rybs i ekologisk produktion skiljer sig inte väsentligt från normal produktion. Det lönar sig därför att bekanta sig med denna guide i sin helhet. 

Odlingsteknik för ekologisk vårrybs

Val av skifte

Val av lämpligt skifte för odling av vårrybs är av största vikt. En ovillkorlig förutsättning för lyckad skörd är att jordarten har god struktur och mullhalt. I ekologisk odling är näringsämnena ofta knappare och växten måste kunna uppta dem från ett större område via sina rötter. Endast i en bra strukturerad jordmån är det möjligt att odla ett rotsystem som är tillräckligt omfattande och djupgående och som har kapacitet att uppta alla näringsämnen som en god avkastning kräver.

Jordbearbetning och sådd

För att kunna gro snabbt behöver rybsen och rapsen värme och fukt. Jordbearbetningsmetoden väljs enligt jordmån genom att beakta värme- och fuktbesparingarna. I normala fall resulterar försenad sådd i uppvärmd jord snabbt i ett kraftigare rotsystem jämfört med tidig sådd. I ekologisk odling har man konstaterat nyttan av sen sådd i varm jord. Sådd av ekologisk rybs utförs därför ofta i början av juni.

När man vill kvarhålla fuktigheten i jorden inleds bearbetningen av oljeväxtskiftet med plöjning föregående höst. Det vore bra att plöja i torrt väder för att inte försvaga jordstrukturen. Efter plöjningen ska jordytan vara slät och vid behov utförs utjämningen redan på hösten. På våren är enkelt att göra en grundbearbetning på den jämna åkern för att förhindra torkning. Samtidigt gror ogräsfröna. Ytharvningen gör det möjligt att skjuta fram sådden tills jorden är tillräckligt varm. Såddbearbetningen utförs strax före sådden något djupare än ytbearbetningen. Rypsfröna sås i bearbetningsskiktets botten i obearbetad jord på ca  2-3 centimeters djup.

I kalla, kapilärkraftiga jordmåner strävar man i främsta hand till att höja jordens temperatur genom bearbetningar. Efter skörd av förfrukten sår man skuggivande undervegetationsväxter eller fånggrödor för att bekämpa ogräs och tillvarata näringsämnen. På våren bearbetas undervegetationen och fånggrödan till ytan för att torka. Vid behov repeteras behandlingen och till slut utförs ytbearbetning i syfte att värma upp jorden. Därefter utförs såbearbetning och vid behov vältring före sådd.

Gödsling

I gödsling av rybs kan stallgödsel användas. Gödselns form inverkar på utspridningstidpunkten och -sättet. I första hand sprider man gödseln genom att placera den under jordytan, varvid urlakningen av löslig kväve är möjligast liten. För att kvarhålla vårfukten lönar det sig att sprida torrgödsel på hösten och flytgödsel på våren. På våren förbättrar flytgödseln markens fukthalt. Gödsel som är framställt av köttbenmjöl lönar sig att sprida i fuktig jord i samband med sådden.

Ogräsbekämpning

Genom ogräsharvning håller man marken fri från fröogräs. För att hindra avdunstning skapas samtidigt ett två centimeter djupt bearbetningsskikt på ytan. För bekämpning av ogräs kan man så ett klövervallbestånd som undervegetation till vårrybsen när den sista harvningen utförs. Undervegetationen bidrar till att reducera förekomsten av ogräs. Å andra sidan hinner den inte växa sig så hög att den skulle störa tröskningen.

Målsättningen är att hantera ogräsbekämpningen med ogräsbearbetning och undervegetation, varvid utsädesmängden trots ogräsbekämpningen inte behöver bli större än vid traditionell odling. I ekologisk odling är det dock skäl att beräkna utsädesmängden enligt rekommendationens övre gräns eftersom sådden sker senare och med tanke på jämn mognad är en liten mängd sidoskott att föredra.

Fleråriga ogräs bekämpas genom att under de år åkern är i vall utföra slåtter då ogräsen har nått sin kompensationspunkt och under det sista året som vall sommarträda vid medlet av sommaren. Ogräsfrön kan bekämpas genom ogräsharvning på hösten om sådden skett i jämn jord och åkern har vältrats. Ett fulltätt bestånd konkurrerar bra mot ogräsen, men ogräsproblemen yppar sig om beståndet blir glest eller har luckor.

Bekämpning av skadegörare

Genom att sörja för rybsens goda utveckling i början kan skador förorsakade av loppor avsevärt reduceras.

I bekämpningen av rapsbaggen är de viktigaste metoderna försenad sådd och ett tillräckligt stort bladstekelbestånd. Senare såddtidpunkt för ekorybs kan eventuellt också minska skador som rapsbaggen orsakar. Tidigare på våren sådda rybsåkrar lockar till sig baggar men reducerar deras antal på senare sådda ekologiska åkrar. 

I syfte att öka bladstekelbeståndet lönar det sig att i bearbetningen av föregående års rybsskifte tillämpa lätt bearbetning eller direktsådd, speciellt i åkerkanterna. Bearbetningsbehovet kan reduceras genom att odla rybs som blandväxt, såsom skyddsväxt för vall, varvid skiftet inte kräver bearbetning efter skörd. Detta är ett beaktansvärt alternativ speciellt vid ekologisk odling. För att rybsen inte ska orsaka problem som ogräsväxt och bladsteklarna flytta till nya rybsskiften borde den kvarlämnade rybsen slås följande vår innan den blommar. Å andra sidan hindrar efter rybsskörden kvarlämnad skyddssäd frön som drösat till marken från att utvecklas till ogräsväxter i växtföljden. Bladstekelns betydelse i bekämpningen av rapsbaggen kan också förbättras genom att placera rybsskiftet brevid föregående års rybsskifte eller alldeles i närheten av den.   

Läs mera om bladstekeln här.

Att beakta vid torkning av skörden

Före torkningen lönar det sig att låta rybsen rotera i torken och avlägsna ogräsfröna med förrensare. Torkninen inleds först när alla ogräs har avlägsnats. Ogräsfröna kan inte rensas bort på samma sätt från torr rybs.

Odlingsteknik i ekologisk odling av höstrybs

Tillsvidare är erfarenheterna av ekologisk produktionsodling av höstrybs ännu små och det är därför inte möjligt att ge exakta anvisningar som lämpar sig för alla situationer. 

Val av skifte, förfrukt och bearbetning samt sådd 

Skiftesvalet betonas i odling av höstrybs. Skiftet måste släppa igenom vatten lätt och får inte ha  vattensamlande sänkningar. I höstrybs ska jordens pH-nivå vara god eller bättre. På mulljord kan odlingen skadas av tjällyftning på våren. I lerjord och grov moränjord är problemet att höstbearbetningen torkar ut jorden för mycket, varvid plantbildningen blir helt beroende av regnen. 

Med jordbearbetningen som utförs före sådd av höstrybs strävar man främst till att förbättra förutsättningarna för en lyckad övervintring. Jordens förmåga att släppa igenom vatten förbättras genom att man sår förfrukter med djupgående rötter och vid behov bearbetas jorden dessutom mekaniskt. I torr jordmån kan packade områden söndras med grund (25-30 cm) alvluckring där jorden inte blandas utan bearbetas endast ett par centimeter under det packade skiktet. Åtgärden lönar sig att utföra under det första gröngödslingsåret för att de gröngödslade växternas rötter ska hinna stabilisera den mekaniska bearbetningens inverkan. 

Höstrybsens bästa förfrukt är klöver-lusern vall. När kriterierna för skörd har uppfyllts kan man börja bereda jorden för sådd av höstrybs. För ogräsbekämpning och en god såbädd lönar det sig att avsluta vallen genom att söndra växtligheten med låg bearbetning, t.ex. kultivering.  Växtligheten får torka, som också bidrar till att reducera fleråriga ogräsväxter. Torkningen kan effektiveras med kultivator med rotorefterredskap som lyfter upp växtbeståndet på jordytan för att torka. Slutligen plöjs marken några cm under bearbetningsskiktet i syfte att lyfta upp fuktigare jord på ytan.

Man har gjort försök i sådd av ekologisk höstrybs genom att i samband med plöjningen använda en såmaskin för småfrön som är fäst i traktorns ena sida (se bild, fotograf: Sami Kuoppamäki).  Plogen är försedd med en tiltpackare som jämnar ut tiltan och samtidigt myllar fröet. Sådden kan också göras efter plöjningen med ogräsharv som är försedd med såmaskin för småfrön. Vältring efter sådd jämnar ut eventuella jordkokor. Målet är en luftig jordstruktur där ytskiktet är fuktigt och  ytan något packad utan jordkokor. Varje körrunda på den plöjade åkern reducerar luftvolymen och försvagar vattnets kapacitet att tränga igenom jorden. Tillsvidare har man ännu små erfarenheter av denna metod, men den har visat sig vara bra.

Efter vallbrottet är det också möjligt använda en annorlunda såteknik. Först bearbetas jorden normalt efter plöjning varefter den kupas så att åsar uppstår.  Åsarna hjälper plantan att övervintra och beroende på det aktuella året och omständigheterna kan övervintringen ske ovanpå, vid sidan eller på botten av åsen.

I ekolgisk odling är grundandet av ett höstrybsbestånd som undervegetation till spannmålet som sås på våren utmanande. Höstrybsen blir i samband med ogräsharvningen eller på våren lätt lidande av kvävebrist och är känslig för skadegörare. För att odling av höstrybs tillsammans med spannmål ska lyckas krävs antingen ett tillräckligt mullrikt skifte eller ordentlig kvävegödsling. 

Gödsling

Höstrybsen kräver mycket kväve eftersom sådden sker i slutet av sommaren. På hösten är maximimängden kväve i mineraljord 30 kg/ha. I praktiken krävs dock större mängder kväve och därför är det viktigt att nyttja klövervallens inverkan som förfrukt. Vid använding av stallgödsel är det lönt att minnas de maximala bruksmängderna och att gödseln plöjs in.

Köttbenmjöl erbjuder goda möjligheter för skötsel av höstrybsens kvävegödsling på hösten. I köttbenmjöl är C/N-kvoten liten och aktiverar mineraliseringen av det kolhaltiga stoftet i marken. Samtidigt frigörs kväve som växterna kan tillgodose. Köttbenmjölets gödslingseffekt kan mycket väl jämföras med konstgödslet. Enligt dagens bestämmelser om miljöstöd kan man med köttbenmjöl sköta hela kvävegödslingen som höstrybsen kräver på hösten. Oljeväxterna är känsliga för kaliumbrist och därför ska tillgången till detta spårämne säkras när köttbenmjöl används. På våren kan man ge höstrybsen en kompletterande ytgödsling när marken är tillräckligt bärande. 

Bekämpning av skadegörare och ogräs

Sniglar kan utgöra ett problem speciellt efter gräsvall. Mekanisk avslutning av vall och nedbrytning av jordkokor genom vältring reducerar sniglarnas antal på åkern. 

Fleråriga ogräs bekämpas genom att slå av dem i kompensationspunkten vid odling av gräsvall och sommarträda i medlet av sommaren under det sista året. Fröogräs kan bekämpas med ogräsharvning på hösten om sådden har utförts på jämn mark och åkern är omsorgsfullt vältrad. Ett fulltätt bestånd konkurrerar bra mot ogräs, men ogräsproblemen uppdagas om växtbeståndet blir glest eller har luckor. För höstrybs lönar det sig att så undervegetationen på hösten eller senast på våren för att den ska kunna konkurrera mot ogräsen. Lämpliga undervegetationsväxter är t.ex. vitklöver och mångåriga gräsväxter.