5.4 Gödsling och kalkning

Kalkning förbättrar växtens intag av viktiga näringsämnen som märks i skördens mängd och kvalitet. Kalkningen förbättrar också strukturen i synnerhet på ler- och mjäljord. Det lönar sig alltid att basera kalkningen på ikraftvarande markkartering.

Oljeväxtskiftets pH och näringsvärden borde alltid befinna sig på åtminstone en tillfredsställande nivå. Om jorden har ett pH-värde som klassas som gott eller bättre är det skäl att kontrollera att det finns tillräckligt av spårämnen. Jordens höga pH-värde minskar risken för klumprot.

I fråga om näringsämnen är oljeväxterna krävande och behöver tillräcklig och balanserad gödsling för att avkasta väl. De är känsligare än spannmålen för brist på näringsämnen. Utöver kväve är det skäl att försäkra sig om att jorden innehåller tillräckligt med svavel, fosfor, kalium, magnesium och bor.

Kuva 1. Rypsisadon (2000 kg/ha) ottama ravinnemäärä sekä sadon mukana poistuvien ja maahan kasvinjätteissä palautuvien ravinteiden määrä. Kuvan lähde: Öljykasvinviljelijän opas, julkaisijat MTK ja Öljynpuristamoyhdistys

En välbalanserad gödsling som baserar sig på markkartering garanterar växtens tillgång till näringsämnen genast från plantbildningen. Oljeväxterna upptar största delen av näringsämnena under plantsträckningen. Vid planeringen av gödslingen bör man observera att dagens sorter har en bättre produktionsförmåga jämfört med tidigare använda sorter.

En riklig oljeväxtskörd förutsätter alltid tillräcklig kvävegödsling. Väderförhållandena under växttiden inverkar väsentligt på skördenivån. På forskningsstationen i Kotkaniemi fick man under ett år med goda fuktförhållanden 1000-1500 kg större hektarskördar än under ett torrt år (bild 2).  Ett misslyckat växtskydd kan reducera den förväntade skörden avsevärt. 

Bild 2. Gödslingens inverkan på rybs- och rapsskörden beroende på väderleksförhållandena. År 2011 var regnmängden för juni-juli över 140 mm och år 2010 under 60 mm. Åkern gödslades med YaraMila Pellon Y1. Källa: Yara Suomi, Kotkaniemi forskningsstation.Sato kg/ha = Skörd kg/h

Vid planeringen av kvävegödsling är det värt att beakta att efter klöverfri vall frigörs mindre kväve från marken än efter andra förfrukter. Från direktsådda och lättbearbetade skiften frigörs också mindre kväve än från plöjda skiften. Med tanke på skördens kvalitet kan en alltför kraftig kvävegödsling i någon mån sänka oljehalten.

Fosfor effektiverar upptagningen av andra näringsämnen. För att växten skall kunna utnyttja kväve och andra näringsämnen optimalt genast från växtperiodens början, krävs tillräcklig tillgång till fosfor. Fosfor har en viktig betydelse för fröplantans och rötternas utveckling. Fosfor fungerar också som energikälla för cellerna. Under växtperioden syns fosforbristen i form av svagare tillväxt.

Brist på svavel försvagar oljeväxternas växt och blomning. Dessutom minskar också antalet skidor och frön och deras storlek förminskas. Eftersom svavel ingår i proteiner och enzymer har den en synnerligen stor inverkan på hela växtprocessen. Rybsfröna innehåller rikligt med svavelhaltiga aminosyror.

Bor är mycket viktigt för en snabbt växande ny vävnad och reglerar vävnadens struktur och inverkar på cellernas transmission. Bor har en central betydelse för grodden och för rötternas och ståndarnas växt. Tillräcklig tillgång till bor är viktig för lyckad blomning och jämn mognad. Bor ökar frö- och oljemängden.

Gödsling vid sådd

Enligt markkarteringen och den potentiella avkastningsförväntningen väljer man NPKS-gödsel med lämpliga näringsförhållanden. Vid behov kan fosfor tillföras direkt i såraden via startgödsellådan. Utöver forsfor är det lönt att fästa uppmärksamhet speciellt vid gödselmedlets kväve- och borhalt.

För kvävegödsling sprids maximalt 110 kg/ha om skördenivån är 1750 kg/ha. När skördenivån ökar kan man inom ramen för miljöstödet sprida ut maximalt 140 kg kväve per ha. Närmare information om gödsling i enlighet med villkoren för miljöstödet står att läsa på Landsbygdsverkets (Mavi) sidor.

Gödsling under växtperioden

Gödslingen kan göras på en gång genom placering eller alternativt kan den indelas i två olika faser. Det lönar sig att överväga delad gödsling åtminstone på skiften där de årliga skördevariationerna är stora. När gödslingen fördelas på olika faser sprids 2/3 av kväven med lämplig NPKS-gödsel i samband med sådden. Resten av kväven sprids i rosettstadiet och samtidigt sörjer man för att gödseln också innehåller svavel. Tack vare två gödslingar kan man bättre optimera näringsbehovet för den årliga skörden. Om växtbeståndet är svagt eller väderförhållandena dåliga kan växtperiodens tidiga gödsling reduceras eller helt och hållet utelämnas.

Under den kraftigaste tillväxtperioden, mellan 4-bladsskedet och blomningen, kan växtbeståndets näringsupptagning effektiveras med bladgödsling. För oljeväxterna marknadsförs egna bladgödsel som beaktar deras specialbehov av näringsämnen.