7.3 Växtskydd

I växtskyddet för höstrybs och -raps ska i synnerhet bekämpningen av ogräs och växtsjukdomar beaktas. I ett tidigare plantbildningsskede på hösten förekommer knappast andra skadegörare än sniglar. På våren infaller höstoljeväxternas blomning på försommaren och beroende på det aktuella året kan rapsbaggarna söka sig till beståndet innan de förflyttar sig till våroljeväxtåkrarna. Rapsbaggarnas övervakning och bekämpning när bekämpningströskeln överskrids är således nödvändig.

Bekämpning av ogrä

Det är viktigt att bekämpa ogräsen på hösten för att undvika av dem orsakade övervintringsproblem. Ogräs och kvarlämnad säd ökar växternas konkurrens och leder till att växtstjälkarna blir allför långa och saknar stadga.

På hösten kan bredbladiga ogräs bekämpas med preparat som innehåller metazaklor eller metazaklor och kvinmerak. Om höstrybs eller -raps odlas omedelbart efter spannmålet kan den kvarlämnade säden bekämpas effektivt i skiftet t.ex. genom plöjning efter skördetröskning eller genom glyfosatbesprutning. Vintern kan också förstöra en del av den kvarlämnade säden.   Om höstoljeväxterna odlas efter hövall är det lönt att göra vallbrott med glyfosatbehandling.

Med vissa preparat är det möjligt att bekämpa ogräs också på våren. Närmare information om detta i användningsinstruktionerna för det aktuella preparaten. Effekten kan dock vara svag ifall ogräsväxterna är stora. Samtidigt växer också risken för att oljeväxterna tar skada. 

Bekämpning av växtsjukdomar

För bekämpning av höstraps mot torröta (bortsett från semi-dvärghybrid sorter) rekommenderas höstbesprutning med preparat som innehåller metkonazol. Höstbesprutning i fyrbladsstadiet bidrar också till att växtpunkten håller sig i närheten av jordytan, vilket för sin del främjar övervintringen och reducerar frostskadorna.

Risken för bomullsmögel är ofta mindre bland höstoljeväxter jämfört med våroljeväxter. Bekämpningen ska utföras vid behov med samma preparat som gäller för våroljeväxterna.  I syfte att bekämpa klumprotsjuka ska oljeväxter inte odlas på samma skifte oftare än vart 5:e år.

Bekämpning av skadegörare

Lopporna orsakar i allmänhet inga skador i plantbildningsstadiet. På hösten kan bladstekeln och kålfjärilens larver samt sniglar vara verkliga skadegörare. Sniglarna kan orsaka verkligt betydande skador på hösten i och med att de äter plantor som är under utveckling. På grund av snigelrisken rekommenderas inte direktsådd efter hövall. Om marken är ojämn av jordklumpar lockar den till sig sniglar. Snigelsituationen kan uppföljas genom att placera ett bräde eller dylikt på marken och räkna antalet sniglar som fäst sig på undersidan. För bekämpning av sniglar finns olika beten och andra preparat, som t.ex. granulat. 

Hjortar, rådjur och harar kan också orsaka skada eftersom de äter plantorna före den slutliga snön har kommit för att stanna. Man kan försöka bekämpa dem bl.a. genom att placera ut flaggrev längs gångrutterna.

På våren ska övervakningen av rapsbaggar inledas i ett tidigt skede eftersom höstrapsens knoppar utvecklas redan i maj. Bekämpningen ska utföras när bekämpningströskeln överskridits.

I ett senare stadie av tillväxtperioden ska dessutom bladstekelns, skidgallmyggans och kålfjärilens förekomster uppföljas och vid behov bekämpas.

Gröna mognande skidor är småfåglarnas, bl.a. grönfinkens delikatess. Grönfinkflockarna förflyttar sig från höstrybs till höstraps och därifrån vidare till våroljeväxterna om ifrågavarande område  tampats med fågelproblem. Fågelflocken hackar upp skidorna med näbben, varvid fröskörden drösar till marken i förtid. Man kan försöka skrämma bort fåglarna genom att lägga ut hökdrakar, men det effektivaste sättet är kanske att hålla paus i odlandet av oljeväxter för att få fågelflockens storlek att minska.