5.3 Bearbetning och sådd

De viktigaste målsättningarna med bearbetningen av jorden är att fukten bibehålls för att fröet skall gro och plantbildas samt att få ett fint jordskikt som omger utsädet. Ytskiktet får däremot bli något grovt för förhindrandet av skorpbildning. (Källa: Öljykasvinviljelijän opas, utgiven av MTK och Öljynpuristamoyhdistys).

Bild 1. Bilderna åskådliggör skillnaderna i jordens bearbetningsdjup för spannmål och oljeväxter. Det groende fröet ska omges av ett fint jordskikt, själva jordytan får vara grövre. Bildkälla: Öljykasvinviljelijän opas, utgiven av MTK och Öljynpuristamoyhdistys

Kyntö=plöjning Muokkaus viljoille= bearbetning för spannmål Muokkaus öljykasveille = bearbetning för oljeväxter
Alla allmänna så- och bearbetningstekniker lämpar sig för odling av vårrybs- och -raps. Åtminstone bearbetningsmetoderna som behandlas närmare i följande stycken har visat sig vara framgångsrika: 


Alla allmänna så- och bearbetningstekniker lämpar sig för odling av vårrybs- och -raps. Åtminstone bearbetningsmetoderna som behandlas närmare i följande stycken har visat sig vara framgångsrika:

  • höstplöjning och såbearbetning på våren genom harvning och fräsning
  • lättbearbetning på hösten och såbäddsberedning på våren t.ex. genom harvning
  • lättbearbetning på våren och sådd med direktsåddmaskin 
  • direktsådd i stubben
  • sådd med såddmaskin för sockerbeta som möjliggör hackning 
  • direktsådd med alvluckrare 

Oberoende av vilken så- och bearbetningsteknik man väljer är det viktigt att oljeväxterna sås nära ytan på 1-3 cm:s djup i varm jord som är tillräckligt fuktig för att fröna skall gro. Om jorden är för sval eller om fröna sås djupare blir plantbildningen betydligt långsammare. 

Åkerns markstruktur måste vara i skick för att plantan ska kunna bilda en ordentlig pålrot, som hjälper den att rota sig och växa också i torra växtförhållanden. Förutom med en god jordstruktur kan växtförhållandena förbättras med hjälp av bearbetning.

Höstplöjning och såbearbetning på våren

Med tanke på rötternas utveckling är plöjning det bästa alternativet för oljeväxternas höstbearbetning. Plöjningens betydelse märks i synnerhet på styv lerjord. Om gården plöjer endast en del av sina skiften årligen, lönar det sig att alltid plöja sådana skiften där man ämnar så oljeväxter följande vår. Genom plöjning bekämpar man också effektivt speciellt fleråriga ogräs. Plöjning och traditionell såbearbetning på våren möjliggör också användning av ogräsbekämpningsmedel som verkar via marken och som kräven myllning, och detta lyckas också med lättbearbetningsmetoder.

På våren lönar det sig alltid att göra en utjämningsharvning på lerjord genast när marken är så torr att det är möjligt. Utjämningsharvning hindrar jordens snabba upptorkning och möjliggör en framskjutning av sådden tills jorden är tillräckligt varm. Tidig bearbetning försnabbar också jordens uppvärmning. Å andra sidan väcker också en tidig bearbetning ofta fröogräsen, varför ett flertal bearbetningar och uppskjutandet av sådden kan vara ett bättre alternativ med tanke på bekämpningen.

Bearbetningarna som efterföljer utjämningsharvningen ska verkställas så att marken inte bearbetas för djupt, utan endast 2-4 cm. I synnerhet när jordmånen är mjuk kan bearbetningen lätt bli för djup. En för djup bearbetning kan inte längre åtgärdas vid sådden, men man kan vältra jorden för att få den lite mer packad till sådjupet.

Lättbearbetning och såddbearbetning på våren

Lättbearbetningen omfattar kultivering, tallriksharvning och lättbearbetningsmaskiner av välttyp, (t.ex. Väderstad Carrier). Lättbearbetningsutrustningen kan efter omständigheterna användas såväl på hösten som på våren.

Lättbearbetningen ger inte en lika god växtgrund för oljeväxterna som plöjningen, men jämfört med plöjningen kan den kvarlämna en större mängd vårfukt i jorden tillgodo för växten. För bearbetning med denna teknik gäller samma regler för bearbetningsdjupet som vid bearbetningstekniken efter plöjning. Man bör således akta sig för att bearbeta jorden för djupt och målet är en jämn såbädd.

Direktsådd i stubben

Största fördelen med direktsådd är besparingen av markfukt. Ogräsbekämpning med glyfosfat före sådden är effektiv endast i samband med direktsådd. I ideala plantbildningsförhållanden ger glyfosfatbehandling före sådd garanterat en synnerligen ren växtlighet. Om plantbildningen är långsam krävs också kompletterande ogräsbekämpning under växtperioden.

Vid direktsådd bör markstrukturen var god, i annat fall lyckas pålroten inte tränga igenom det hårda skiktet under såddskiktet. Roten börjar då växa sidlänges och växten blir störd. Speciellt under torra år blir upptagningen av näringsämnen svag för plantor som växer nära ytan. Om markstrukturen är god och förhållandena gynnsamma kan goda resultat uppnås med direktsådd.

Etablering av vårrybs och –raps lyckas t.ex. genom direktsådd i glyfosatbehandlad vall genom att kombinera alvluckrare och pneumatisk såmaskin (He-Va). Alvluckrarens bearbetningsdjup kan justeras ända ned till 60 cm. Fröet sås pneumatiskt på ytan med 50 cm:s mellanrum i alvluckrarens bearbetningsfåra till ett band på 15-20 cm och då blir radavståndet 30 cm. Bearbetning med alvluckrare underlättar pålrotens växt.

Också vid direktsådd sås fröna närmare ytan jämfört med spannmål. En för djup sådd gör att plantbildningen blir långsammare och planttätheten ojämn. I ett senare skede av växtperioden syns detta som ojämn gröda och växttäthet. Om såbädden blir ojämn måste frömängden ökas något utöver det normala. Jorden uppvärms långsamt i åker där man tillämpat direktsådd vilket för sin del kan försvåra plantbildningen och göra den  långsammare. Plantbildningen kan också bli lidande av för stor mängd kvarlämnade växtrester. Växtresterna kan kväva plantorna helt och hållet. Uppsamlandet av halmen försnabbar jordens uppvärmning och agnspridare är definitivt en nödvändig tilläggsutrustning i skördetröskan.

Vid direktsådd av oljeväxter bör odlaren beakta föregående års växtskyddspreparat: spannmålens ogräspreparat som sprider sig kraftigt i jorden försvårar oljeväxternas plantbildning ännu följande vår om åkern inte plöjas. Exempel på dylika preparat är Atribut Super och Monitor. Efter odling av oljeväxter kan begränsningarna också vara gällande ännu vid direktsådd av odlingsväxter följande år. Om oljeväxterna har bekämpats med preparaten Galera- eller Matrigon rekommenderas att åkern plöjas före sådd av följande växt.

Närmare instruktioner om begränsningar gällande dessa preparat finns att läsa i produktregistret över växtskyddspreparat som Tukes upprätthåller och från preparatens bruksanvisningar.