2. Spannmåls- och oljeväxtpriset påverkas av utbud och efterfrågan
De senaste åren har vi upplevt stora prisfluktuationer på spannmåls- och oljeväxtmarknaden. Det har gjort det ännu viktigare än förut att följa med marknadsläget, köparnas (handelns, industrins) prisnoteringar och futurpriserna på börserna. Förändringar på världsmarknaden avspeglas också i priserna på hemmamarknaden. Prisuppgifter om spannmål och oljeväxter i hemlandet sammanställs varje vecka på exempelvis Spannmålsbranschens samarbetsgrupps webbplats (www.vyr.fi). I Finland uppges spannmålspriset oftast som levererat i mottagarens lager. I så fall anordnas och betalas frakten av säljaren eller odlaren. Gårdspris kallas det när köparen anordnar och betalar frakten. Idag köper många köpare också spannmål till gårdspris, särskilt i sådana fall när köparen kan ordna frakten till ett konkurrenskraftigt pris eller när man inte känner till spannmålens slutliga destinationsort.
På webbplatsen publiceras också aktuella översikter över händelserna på den inhemska och de internationella spannmålsmarknaderna. Dessutom utger VYR nyhetsbrevet Viljaviesti. Andra uppgiftskällor är bl.a. lantbrukstidningar, handelns, industrins och forskningsanstalternas marknadsöversikter och Naturresurscentralens, Lukes, statistik.
Den faktor som påverkar marknadspriset på spannmål och oljeväxter mest både i Finland och i världen överlag, är den rådande situationen gällande utbud och efterfrågan, dvs. hur man med produktionen under marknadsåret och lager som överförts från föregående marknadsår kan tillfredsställa efterfrågan tills dess att följande års skörd kommer ut på marknaden. På marknaden följer man noga med förhållandet mellan årets slutlager och den årliga konsumtionen (stocks to use ratio). Om relationstalet sjunker för lågt finns det ofta ett prishöjningstryck på marknaden. Om relationstalet stiger är prisutvecklingen däremot ofta nedgående.
Faktorer som inverkar på utbudet är de årliga odlingsarealerna, skördeprognoserna, lagersituationen, vädret under växtperioden och skördens kvalitet. Om skörden i de viktigaste produktionsområdena för spannmål misslyckas eller lyckas över förväntan, påverkar detta marknadsprisernas utveckling. Särskilt viktiga för den internationella marknaden är de viktigaste exportländernas produktionsvolymer. De tio största spannmålsexportörerna är Förenta Staterna, Argentina, Ukraina, Ryssland, EU, Brasilien, Canada, Australien, Kazakstan och Turkiet. De största nettoimportörerna är EU, Japan, Mexiko, Egypten, Kina, Saudiarabien, Vietnam, Sydkorea, Iran och Algeriet.
Figur 1. De största producenterna av spannmål och produktionen skördeperioderna 2016/17-2018/19e. (Källa: IGC 10/2018)
Vetet har stor betydelse inom den internationella spannmålshandeln, och vetets prisutveckling påverkar prisutvecklingen också för andra sädesslag. Det andra spannmålsslaget som man allmänt följer med på den internationella marknaden är majs. Soja är den viktigaste oljeväxten, och också det som det handlas med mest. Inom foderproduktionen påverkas efterfrågan av förhållandet mellan de olika spannmålsslagens pris.
Figur 2. Produktionen av spannmål och oljeväxter i världen skördeperioden 2018/19e (milj. tn). De största jordbruksgrödorna är majs, vete och ris. (Källa: IGC 10/2018)
Figur 3. Produktionen av oljeväxter i världen skördeperioden 2018/19e (milj. tn). De största oljeväxterna är soja. (Källa: IGC 10/2018)
Finlands hela produktion utgör bara ett par promille av den globala spannmålsproduktionen, och dess inverkan på världsmarknadspriserna är obefintlig. Prisnivån i Finland påverkas därför kraftigt av den internationella spannmålsmarknaden, särskilt av marknaden i EU och i synnerhet av prisutvecklingen i Östersjö-området, samt av balansen mellan produktion och konsumtion i Finland.
Figur 4. EU:s största spannmålsproducentländer och deras spannmålsproduktion skördeåren 2016/17-2018/19e. (Källa: IGC 10/2018)
Handelsvolymerna och priset på spannmål varierar enligt utbud och efterfrågan. Den rådande prisnivån på marknaden styrs av balansen mellan utbud och efterfrågan. För att spannmålsmarknaden ska fungera friktionsfritt är det viktigt att informationen om mängder och kvalitetskrav för olika spannmålsslag löper effektivt inom spannmålskedjan.
Efterfrågan och dess variationer påverkas av gårdarnas och industrins användning av spannmål, inköpstidpunkterna, inköpens storlek och deras riktning. På den internationella marknaden är importen koncentrerad till vissa länder. Deras inköpsverksamhet har stor betydelse för marknadssituationen. Finland är en del av EU:s gemensamma marknad. EU är en stor aktör på den globala spannmålsmarknaden.
För att spannmålsmarknaden ska fungera är det viktigt att det finns ett jämnt, eller i vart fall förutsägbart utbud. Vikten av ett jämnt utbud accentueras de år när den inhemska produktionen inte motsvarar konsumtionen. Ett jämnt utbud säkerställer att spannmål inte importeras ”i onödan”. I Finland är utbudet i allmänhet störst under tröskningssäsongen, efter årsskiftet och igen före vårsådden. Utbudstopparna har ändå planat ut och särskilt har utbudet under skördetiden minskat jämfört med tidigare år.